senzafine

Nu har jag inte skrivit på mer än två veckor. För jag har Skyfallat. Och varit glad och lycklig och tänkt för mycket, sovit för litet, inte hunnit äta och allt har varit galet i två månader.
Men nu är det slut.
Det är jag lite ledsen för. Å andra sidan kommer jag att ha mer tid för bloggen, vilket gör att jag inte får lika dåligt samvete. Ska skärpa till mig nu. Vet inte riktigt hur många gånger jag har sagt det nu. För många. Självinsikt i alla fall.
Louise fyller alltså snart år, vilket innebär att jag måste hitta på något som jag kan skicka till någon som bor i Skellefteå. Hur i helsike jag nu ska lyckas med det. Känner henne inte alls längre tror jag. Ingen aning. Hur ska jag förhålla mig till en person som var en av mina bästa vänner en hel sommar, men som jag inte pratat med på år och dar egentligen? Det är svårt.

Jag inser att jag har historieprov men att jag har använt den berömda försvarsmekanismen förträngning för att slippa tänka på det ("Jag vet bara att jag är bättre än dig, så därför bryr jag mig inte" var vad jag sa till Linus nyss, apropå ingenting). Så jag borde plugga på antiken och forntiden. Borde, var rätta ordet, eftersom jag har historielektion nu och uppenbarligen inte sysslar med historia. Eller kanske min egen historia, vad vet jag.

Har skickat in krönikan "All talented and intelligent people commit suicide" till min engelskalärare. Vi får se hur det går och hoppas att han inte gnäller om mitt mående för en av de mest cyniska texterna jag någonsin skrivit. Jag är egentligen bara ute efter att idiotförklara människor. Aj.

Kanske lägga ut krönikan här? Vi får se, ska läsa igenom den en gång till och leta efter eventuella stavfel.
Ciao.