senzafine

Okej, jag ska omrevidera det här med att skriva varje dag. Det går inte, det är stört omöjligt. För att -taddaaa- jag har ingen dator! (Om vi nu inte räknar Jimmys dator, som jag numera tagit i besittning).
Men ändå, för att kunna skriva dagligen betyder det alltså att jag måste ta bussen från Ersboda till Carlshem (10 kr), en resa som tar ca 40 minuter, och sedan tillbaka igen (ytterligare 10 kr) efter att jag skrivit ett inlägg. Skulle inte tro det, nej.
Så jag får nöja mig som det är nu och faktiskt skriva när jag är här. Men det är ändå rätt lugnt, eftersom jag är här pretty darn often.
Underprioriterar Ez och jag vet om det, känns jävligt illa, jag vet att jag är elak men det är så det blir. Jag älskar tjejen men jag har ingen koll på hur jag ska fördela min tid mellan alla dessa människor.

Har pga allt möjligt bokat tid hos psykologen Dennis Wikman. Jag vet inte hur jag fick för mig det, men nu när jag har tänkt på det inser jag att det faktiskt var en bra impuls. Good for me.

Och ja, jag har skolkat sen i måndags. Tyvärr. Jag orkar inte just nu, men jag lovar att jag ska (försöka) anstränga mig nästa vecka. Tror jag. Måste sluta vara så jävla ambitiös och orka allt, för jag inser först nu att jag verkligen tagit mig vatten över huvudet. Men å andra sidan är ansvar ingenting som jag kan slänga bort, utan jag måste faktiskt genomföra allt. Gud vet hur jag skulle lyckas klara skolan utan Olivia och pojkarna. Fan vad jag är elak egentligen, visar tamigfan ingen uppskattning överhuvudtaget.

Ciao.
(Nej, jag tänker inte skriva för de uteblivna två-tre dagarna)