43

Nu har jag inte skrivit på mer än två veckor. För jag har Skyfallat. Och varit glad och lycklig och tänkt för mycket, sovit för litet, inte hunnit äta och allt har varit galet i två månader.
Men nu är det slut.
Det är jag lite ledsen för. Å andra sidan kommer jag att ha mer tid för bloggen, vilket gör att jag inte får lika dåligt samvete. Ska skärpa till mig nu. Vet inte riktigt hur många gånger jag har sagt det nu. För många. Självinsikt i alla fall.
Louise fyller alltså snart år, vilket innebär att jag måste hitta på något som jag kan skicka till någon som bor i Skellefteå. Hur i helsike jag nu ska lyckas med det. Känner henne inte alls längre tror jag. Ingen aning. Hur ska jag förhålla mig till en person som var en av mina bästa vänner en hel sommar, men som jag inte pratat med på år och dar egentligen? Det är svårt.

Jag inser att jag har historieprov men att jag har använt den berömda försvarsmekanismen förträngning för att slippa tänka på det ("Jag vet bara att jag är bättre än dig, så därför bryr jag mig inte" var vad jag sa till Linus nyss, apropå ingenting). Så jag borde plugga på antiken och forntiden. Borde, var rätta ordet, eftersom jag har historielektion nu och uppenbarligen inte sysslar med historia. Eller kanske min egen historia, vad vet jag.

Har skickat in krönikan "All talented and intelligent people commit suicide" till min engelskalärare. Vi får se hur det går och hoppas att han inte gnäller om mitt mående för en av de mest cyniska texterna jag någonsin skrivit. Jag är egentligen bara ute efter att idiotförklara människor. Aj.

Kanske lägga ut krönikan här? Vi får se, ska läsa igenom den en gång till och leta efter eventuella stavfel.
Ciao.

42

Skyfall is ON.
INlajvmöte om fyrtiofem minuter, vi måste hinna äta på nåt sätt, det vete fan hur. Gah. Jag har faktiskt ingenting vettigt alls att skriva, utan gör det bara för att fylla mitt dåliga samveteshål. Men det händer som ingenting, Eller, jo, men det mesta som händer är Skyfallsrelaterat eller bör inte skrivas på allmän plats, vilket gör att jag har mycket lita att skriva idag. Och i två veckor framöver. Sen är Skyfall slut. Ynk.

Bouna sera


41

Okej. Skyfall tar på mig. Ordentligt. Har nu varit förkyld praktiskt taget hela veckan, och det har tagit ut sin rätt vad gäller skolarbete. Jag är stressad, irriterad, lättretad och allmänt lyssna-på-animal-i-have-become-med-three-days-grace-på-hög-volym-ig. Helvete. Jag har marshmallows, on the good side.
Men jag känner mig verkligen inte bra. Och jag vet inte om det är så att jag färgas av Mara eller om jag faktiskt är/mår så här på riktigt.
Mara är väldigt trött, as am i, men det är förmodligen för att jag är sjuk.
Mara är på fruktansvärt dåligt humör i och med Vredes krafter, as am i, men kanske inte pga krafterna.
Jag har -i mina tankar- börjat tänka på mig själv som "Oss". Typ "slå oss inte", "ge oss mat", "var snäll mot oss, vi har inte gjort nåt". Vilket är väldigt likt schizofrena Mara. But it's taking over my brain!
Mara känner för att göra alla som irriterar henne väldigt, väldigt illa. Take a guess.
Osv osv osv. Hade inte tänkt att göra inlägget fullt så emo, egentligen.

Har min säng tillbaka nu, Patrik har snott den i några dagar nu, väldigt skönt att ha eget rum igen. Kan vara ifred, gå och lägga mig när jag vill och sånt. Hm. Like that. Samt att jag har ett ställe att dansa magdans på.

Torterade Hnoss/Gersimi/Lotta idag uppe på Gimonässpåret. Var rätt roligt, speciellt eftersom det verkar vara den enda inlajvupplevelsen jag fick på hela dagen, då det bara är 45 minuter kvar på den. Suck. Liiite *insert random negative adjective here* över det. Vill lajva Mara (annars tar hon över mig), och vill göra det mycket. För Skyfall är bara under en begränsad tid.

Födelsedagskalas för Malin imorgon. Adina+Ez+party = möjlig katastrof, möjligt lyckad kväll. Hm. Hoppas på det senare, men vi får se hur det blir egentligen.

Och ja, jag känner att jag måste kompensera för radiotystnaden med att skriva väldigt väldigt mycket på en gång, samt för att jag behöver fokusera mina tankar på någonting kreativt, innan mitt huvud exploderar. För det kommer det att göra. Men då jag känner att jag inte riktigt har något mer att skriva kommer jag bara att avsluta med en (smått redigerad) text av random kille på helgon.net

Make my heart spin

Listen up your little bitch
I will take you to the cross
Burn you like the witch
Show you who’s the boss

On your knee little whore
Crawl for your Master
Down on the floor
Do it much faster

I will whip your skin
Do it until you bleed
Make my heart spin
Give you what you need

Open up your little slut
Show me what you are
I can take and I can cut
I´m the one that can give you scar

Let your Master watch you cry
Let him see your soul
Perhaps he’ll take you to the sky
Maybe just take you to the goal

I will whip your skin
Do it until you bleed
Make my heart spin
Give you what you need

(Quick insert från den som inte skrev detta: Fan)

40

Okej, har inte skrivit nu på en vecka och en dag. Guess why? Jo, för att det har gått precis så länge sedan Skyfall startade. Jag har verkligen -verkligen- inte tid med någonting! Självvalt, naturligtvis, men ändå! Men det är sååå roligt. Mara är den underbaraste "människan" som går att spela, verkligen, jag vill ha kvar henne väldigt väldigt länge, men vi får väl se hur det blir med det egentligen. Since i just might die...

Kom hem 8.20 imorse, klev upp igen halv tolv för att det är vettigt ur en sån där "hej imorgon ska jag kliva upp klockan sex för att hinna ta mig till skolan" synpunkt. Så jag är jättetrött, fast det känns inte riktigt så. Och jag menar, det är ju sent, men bara jag och Martin är vakna. Sick i tell you.

Inlajvmöte idag på Umedalen, blir väl buss antar jag, eller vänta, låna Emmies bil igen? Hm... Ah well, vi får se. Hellre bil än buss, men det är inget problem att ta bussen, som trots allt går hela vägen fram.

Veronica Maggio - Måndagsbarn

RSS 2.0