senzafine

Vi hade ett hopp.
Ett hopp om frihet.
Ett hopp om en sjuk mattelärare och ingen vikarie.

Men så fan heller, nog har de fixat en vikariefan så att vi kan ha lektionsjäveln. Visst blir man irriterad? Fy tusan. Så jag har en lektion kvar, sen får jag åka hem, hem, hem!
Åh, sova...

Fastnar i små dagdrömmar om att ligga och sova ibland. That's me. Jag älskar att sova, finns inget bättre. Men det blir nog en hel del plugg också. När man känner sig så efter som jag gör.

Ciao!