senzafine

Var ju ute och shoppade med mamma idag efter skolan. Jag har ju ingen vinterjacka egentligen alls, utan kör bara på lager på lager med ylle, så en sådan var vi ute efter. Sedan så har jag ju ingen handväska som inte håller på att gå upp i sömmarna, så en sådan eftersöktes också.
Men vi hittade varken eller. Men jag hittade; Ett par gröna knästrumpor, ett lila linne, ett svart linne, gråa vantar, grå kavaj och det mest underbara köpet som någonsin gjorts, en kofta.

Den är så himla fin och mysig och jag älskar den! Den är fasiken inte snygg, men den ser väldigt speciell ut. Inköptes på Indiska och jag tror aldrig att jag haft på mig något så härligt i mitt liv!
Sitter och myser och ger den komplimanger just nu.

Men det är sjukt intressant att gå på en sån där shoppingrunda med mamma. Det händer så där en gång per år. Och hon är beredd att lägga ut rätt mycket pengar. Så man hasar runt där bland affärerna och försöker hitta något. Men jag hittar ju så sällan nåt. Och då blir hon irriterad?

"- Men den här då, ska du inte ha den? Den är ju jättefin!
- Jadå, men det är inte något som jag vill ha på mig.
- Det är så tråkigt att shoppa med dig, du hittar ju aldrig något!"

Man kan ju tycka att hon skulle vara nöjd med att jag bara köper sånt jag verkligen vill ha. Men nejdå.